Textilslöjd

I år har vi tagit symaskinskörkort. Denna kudde och dessa charmiga ugglor har vi sytt.

Vi har läst berättelsen om kejsarens nya kläder. Här skriver eleverna om vad skurkarna kan tänkas prata om på tumanhand eller om diskussionen mellan fadern och sonen  som vågade säga att kejsaren faktiskt inte hade några kläder på sig.

Skurkarna diskuterar

Det var en gång två skurkar som kom till kejsarens rike. De ville lura kejsaren. Sedan gick de till kejsaren och sa:

- Vi kan väva de finaste tyg och om man inte duger till sitt ämbete eller är dum kan man inte se tyget.

-Vad bra ni får mycket pengar och guld när ni har gjort tyget, sa kejsaren. Men om ni lurar mig och inte gör ert jobb så får ni inga pengar eller guld.

På natten diskuterar skurkarna om hur mycket pengar och guld de skulle få. När tyget var färdigt så började processionen och när den var slut så gick skurkarna hem med pengarna.

Annika och Oliver

Skurkarna diskuterar

Det var en gång en kung som tyckte om kläder.

En dag kom det två skurkar till slottet. De sa:

- Vi kan väva fina kläder åt er. Kungen svarade att det var okej.

Skurkarna började väva.

- Hoppas alla blir lurade när vi leker att vi vävar, sa den ena.

- Ja vi sade ju att tyget bara syns om man inte är dum, konstaterade den andre.

- Månne någon märker att vi inte har något tyg alls, sa den ena.

- När vi får pengarna skall vi råna en av kungens hästar och med den flyr

vi.

Cobi

Skurkarna diskuterar

En dag fick kejsaren ett brev av ett par skurkar. De hade skrivit att de skulle komma till kejsarens slott och göra det finaste kläderna i landet.

- Vi skall lura kejsaren så att vi får mycket tyg och guld. Sedan skall vi sälja dem och få mycket pengar, sade den ena skurken. Jag hoppas att han släpper oss till slottet.

- Vi ska vara snälla mot kejsaren och inte visa att vi vill ha någonting av honom, sade den andra skurken.

Skurkarna kom till kejsaren och började gänast sy kläder till kejsaren.

- Vi ska göra kläder av guld, sade den ena. Man har aldrig gjort kläder av guld och av det kan vi få pengar.

När kejsaren kom och tittade på kläderna sa han:

- Jag ser ju inget fel på dem.

Skurkarna presenterade kläderna till kejsaren. Kejsaren tackade för kläderna och klädde på sig.

Emilie och Dennis

Skurkarna diskuterar

Det var en gång en kejsare som var förtjust i kläder. Han var alltid finklädd. Till varje timme hade han ett eget klädesplagg. En dag kom det två skurkarna till slottet.

- Vi kan sy det finaste tyget i hela landet. Till och med kungliga mantlar. Skulle du vilja köpa en dräkt av oss som just skulle passa dig. utropade skurkarna.

En natt då skurkana satt och vävde vid sina vävstolar.

- Imorgon ber vi dem att ge mera guldtråd och silvertråd så kan vi stoppa det i fickorna. sade den ena skurken.

- Så när vi lämnar staden är vi rika som troll och ingen kommer att misstänka något för att vi är väldigt listiga. påminde den andra.

- Jag är ganska trött! Kan jag gå och lägga mig.

- Ja! Det gör vi.

Emma och Nea e.

Skurkarna diskuterar

Det var en gång en kejsare som älskade nya kläder. En dag kom två skurkar till stan och påstod att de var vävare och att de kunde sy en kostym åt kejsaren. Om man var för dum för sitt ämbete så kunde man inte se kläderna.

-Hoppas att kejsaren tror att han är för dum för sitt ämbete,

sade ena skurken. Vi kräver 10 guldsäckar av kejsaren och när vi säger: ”vi är färdiga, så far vi iväg från den här stan”.

Kejsaren skickade sin gamle hederlige minister till vävarna. För ingen är bättre för sitt ämbete än han.

-Undrar om alla i hela staden är så dumma att de tror påriktigt att de är för dumma för sitt ämbete. Hoppas vi får mycket guldtråd av kejsaren, utbrast andra skurken.

Efter ett par dagar var skurkarna färdiga. De gav kostymen åt kejsaren och for iväg från staden med allt guld som de fick.

Filip och Pinja

Skurkarna diskuterar

Kejsaren hade köpt kläder av bedragare och de sa att den som var dum eller inte dög till sitt ämbete såg inte kläderna. Bedragarna ville ha de bästa guldtrådar och det finaste silket.

Nu var det natt och de talade om hur enkelt lurade folket var.

- Tänk hur enkelt lurade de är. För att vi har sagt att om nån är dum så ser den inte tyget. Och därför vågar ingen säga att den inte ser något för den tror att den är dum, sa den ena bedragaren.

- Hoppas ingen märker att det inte finns något tyg annors är vi i fara, sa den andra bedragaren lite ängsligt. Nu fortsatte de planera nästa dags lurande.

- I morgon skall kejsaren delta i en processtjon och då far vi iväg.

Nu var klockan ett på natten och bedragarna gick och

lade sig för det skulle bli en tung dag i morgon.

Henrik och Daniel E

Skurkarna diskuterar

En dag skulle en kejsare utföra en uppvisning av sina nya kläder.

Det var en sak som var mycket speciell med just de kläderna nämligen, den människa som inte dög för sitt ämbete såg inte tyget.

Men på riktigt hade kejsaren inga kläder på sig och det tyckte alla att var konstigt. Det var ingen som vågade säga att han inte hade några kläder på sig. Det var en pojke som viskade mycket med sin pappa om saken.

-Han har ju inga kläder på sig, viskade pojken till sin pappa.

-Jag vet, men man ska inte säga det! förklarade pappan.

Folket började fnissa när kejsaren närmade sig folket. Det viskades mycket från person till person.

-Har han inte märkt själv att han inte har några kläder på sig! väste pappan.

Men då blev den lilla pojken riktigt modig och skrek rakt ut: Han har ju inga kläder på sig!!!

Då kände kejsaren lite på sig själv och kände att han inte hade några kläder på sig.

-Det var bra gjort! sade pappan och tyckte att hans lilla pojke var den bästa som fanns.

Kejsaren fortsatte uppvisningen helt som vanligt och efter det fnissade folket inte längre så mycket.

Daniel J. och Lucas F.

Skurkarna diskuterar

En dag då de två bedragarna höll på att veva i luften började de tänka på hur länge folket skulle skulle tro på deras spratt.

- Hur länge tror du att folket skall gå på vårt spratt, frågade den ena av bedragarna som hette Kalle.

- Jag tror nog att de tror på det fortfarande, sa den andra som hette Markus. De kan ju ändå inte se tyget. Vi sade att om man inte ser tyget så är dum eller duger inte för sitt ämbete. Så tror alla att man är dum eller inte duger till sitt ämbete.

De fortsatte att prata tills någon knackade på deras dörr. De blev skrämda och började snabbt veva igen, för de hade slutat väva när de pratade med varandra.

- Vi måste fortsätta att veva och prata om något annat, nästan viskade Kalle till Markus.

- Mera guldtråd och fint silke till er, ropade mannen som hade kommit och fört det.

De tog emot guldtråden och silket och genast när han var utom synhåll stoppade de guldtråden och silket i sina egna fickor och fortsatte att veva tyget som inte fanns.

- Vi behöver nog inte oroa oss för att folket skall få reda på det, sade Markus. För om de får reda på det så säger vi bara att vi ville se hur kloka ni var.

- Bra, svarade Kalle.

Celinda och Mikaela

Idag har vi klätt ut oss till vår favoritkaraktär ur en bok.

Willy Wonka och Ronja Rövardotter.    

Harry Potter träffar Silkesmasken från Jättepersikan.
 

Strumpmannen och Ludde lirar ihop.
 

Mumin, Maja och Ronja Rövardotter.

3 X Nelly Rapp och 1x Kitty.

Arbetet i klassen leddes av Pippi Långstrump.

Vi berättar ritsagor

Sagan om prinsessan Hyvelspån

Läsvecka

Läsveckan inleds med bokprat på Äppelbiblioteket.

Vi har skapat planscher inspirerade av böcker vi läst

Morsan berättar & rektorn berättar

Vi jobbar med texter av Moni Nilsson-Brännström. Vi har listat egenskaper vi tycker passar ihop med Tsatsikis mamma. Vi har också beskrivit hennes besök hos skolans rektor. Här nedan kan du läsa om nära morsan berättar om sitt besök hos rektorn och när rektorn berättar om hur han upplevde morsans besök.

Rektorn berättar åt sin fru Gunilla

Rektorn kommer inrusande genom dörren och pustar ut.

-Imorgon kommer utomjordingarnas kvinna tillbaka till mitt kontor, skriker han till sin fru. Snart är dagen kommen!

-Men lugna ner dig Peter. Och vad är det du pratar om? frågar Gunilla. Du har nog tittat för mycket på den nya utomjordings-filmen, påstår hon.

- Okej, jag kan förklara alltsammans, säger rektorn. I går kom det in en pojke som hette Tobbe men alla trodde att han hette ungefär Zibanki, aj jo Tsatsiki hette han nog. Ja, han hade med sig sin mamma och de ville prata om mobbning, alltså hans mosade näsa. Men jag sade att jag var upptagen med att fylla i lite papper och då så skuffade mamman bort pappren och sade att hon vill att rektorer bryr sig om barn och om hur de har här i skolan.

- Om det inte blir bättre och jag stoppar mobbningen kommer hon tillbaka med hämd i morgon! Mamman slog näven i bordet och smällde i dörren. Så nu förstår du säkert varför jag kom hem så sent.

- Nej, jag förstår inte riktigt, sa Gunilla.

- Jag måste gömma mig i garderoben förstås, utomjordingar är ju farliga, fattar du ingen ting! skrek rektorn till Gunilla.

- Jag är en rektor och du är en korkboll!

Lucas & Sonja

Rektorn berättar

Rektorn kommer hem efter en tung arbetsag i skolan och tar en kopp kaffe och äter en stor kanelbulle. Rektorns fru frågar hur arbetsdagen gick. Sedan började rektorn berätta om sin arbetsdag.

-Den värsta saken som hände idag var att en elevs mamma kom in till mitt arbetsrum och hon ville prata med mig, sade rektorn.

Sedan ville hans fru veta orsaken varför rektorn var så utmattad.

-Hon ville först prata med mig men jag var upptagen, konstaterade rektorn. Hon kastade alla mina papper på golvet och sade strängt att hon ville prata om varför ingen tog hand om sådana som skadade sig, som Tsatsiki hade gjort.

-Hon blev väldigt arg på mig och sade att om jag inte skulle fixa det, skulle hon börja svära, ropade rektorn. Sedan gick hon iväg och stängde dörren med ett brak, sade rektorn utmattad.

Daniel J. och Pinja

Morsan berättar

Morsan och Rebellerna håller på att spela in en skiva. När de spelat färdigt berättar morsan om sitt besök hos rektorn med Tsatsiki.

- Den rektorn borde inte få jobba som rektor, sa morsan. Han bara jobbar med sina papper och bryr sig inte om barn som blir mobbade eller skadade.

- Vad sa du åt honom? frågade en av Rebellerna. Eller gjorde du något åt honom. Han var den nyfiknaste av Rebellerna.

- Jag sopade ned pappren från rektorns bord och berättade om vad som hade hänt med Tsatsiki, sa morsan. Han blev jätte häpen. Sedan sade jag att om det skulle hända på nytt så skulle jag komma tillbaka, och då är jag arg.

Alla från Rebellerna skrattade.

- Du är en sådan typ, sa den nyfiknaste Rebellen.

- Sedan gick jag iväg med Tsatsiki, fortsatte morsan.

Celinda och Filip.E

Rektorn berättar

Rektorn kommer hem från sin tunga arbetsdag. Han lagar mat åt sig själv. Han har inte ätit något på hela dagen. Han har bara druckit en kopp kaffe. Hans fru kommer hem och frågar om han också kan laga mat till henne. Rektorn säger att han nog kan laga mat åt henne och berätta hurdan dag han hade.

-Jag satt vid mitt arbetsbord och jobbade med tråkiga papper när jag hörde att någon ville komma in. Jag ville inte bli störd så jag klickade på den röda knappen, men så kom det in en rödhårig kvinna som såg glad ut, berättade rektorn.

- Hon sade att hennes son Tsatsiki blev mobbad. Jag sade att jag inte har tid och att hon skall reservera en tid. Jag hörde något prassla på golvet. Jag tittade och efter vad det var. Alla mina papper låg på golvet och kvinnan började skrika åt mig att hennes son måste få hjälp för han blir mobbad av en 12-åring.

Emilie & Daniel E.

Rektorn berättar

En dag då rektorn vaknar kommer han på att han har en stor hög papper på sitt bord i skolan. När rektorn kom till skolan så ringde telefonen och det var Tsatsikis morsa. Den dagen blev en av de värsta i rektorns liv.

Då rektorn kom hem från skolan och tog han en liten kaffe paus med sin fru. Rektorns fru frågade hurdan dag han hade haft?

-Det vara en hemsk dag, sa rektorn. Jag talade med en underlig morsa som slängde omkring alla mina papper och bara gick sin väg utan att hjälpa mig att städa upp . Sen började hon skrika åt en pojke på skolgården. Hon kramade honom också. Det var en underlig morsa.

Emma och Dennis

Rektorn berättar

När rektorn kommer hem efter sin tunga besvärliga arbetsdag äter han en liten bit mat med sin fru.

- Idag kom det en galen mamma med sitt barn Tobias till mitt kontor, sade rektorn.

- Hon kastade ner mina papper på golvet och sade att jag måste se efter att ingen slår Tobias och om jag inte sköter det så kommer hon tillbaka och då är hon arg, sade rektorn argt.

- Varför var hon så arg? frågade rektorns fru.

- Hon var arg för man hade slagit Tobias på näsan, skrek rektorn. Jag hade mycket att göra och hade inte tid att se efter att ingen slår Tobias!

- Jag kommer till skolan i morgon och ser efter att ingen slår Tobias, sade rektorns fru.

- Tack, sade rektorn lättat.

Sedan gick de lyckliga och lade sig.

Henrik och Annika